Att älska någon som tror han är gjord av glas

Att älska någon som tror han är gjord av glas.
Den mest extra ordinära människan i hela världen, och han förstår inte ens det.
Allt för rädd för att såra någon, för att såra sig själv.
Han vågar inte vara sig själv. Vågar inte visa dem hans riktiga jag.
Han tror alla ser det ändå, som om han är genomskinlig.
Som om han är glas.
Han förstår henne inte.
Hon förstår inte honom.
Men hon älskar han ändå.
Trots att han är pojken som tror att han är gjord utav glas, när han egentligen är ett enda omöjligt kassaskåp.
Omöjlig att förstå, omöjlig att komma nära.
Omöjlig att älska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0